Vi har firat vår andra bröllopsdag! I början av september var det två år sedan vi överraskade alla gäster på vår dotters dop med att gifta oss. Och jag är så glad att vi gjorde det på vårt sätt!

En vecka före Lillasysters dop var vi och träffade prästen för att planera vilka sånger vi ville ha med och andra detaljer. Prästen frågade på skoj om vi inte skulle slå till med ett bröllop på samma gång och vi skrattade och sa att det var inte aktuellt.  När vi kom hem så gick T ned på knä och friade till mig. Vi ringde snabbt till prästen och frågade om vi kunde lägga till en liten ändring i planeringen… Han blev väldigt glad då vi berättade att vi ville att han skulle viga oss. Min man konfirmerade sig för den prästen och det var även han som döpte Storebror. Nu har han dessutom döpt Lillasyster och vigt mig och min man.

En intensiv vecka följde. Vi höll allting hemligt så i smyg provade vi ringar, tittade på klänning och kostym och försökte få tag på hindersprövning från Skatteverket trots att väntetiden egentligen var tre veckor lång. Det var en hel del som behövdes ordnas även om vi verkligen höll det så enkelt som man bara kan. På något sätt fick vi ihop allting. Det sista min man lyckades hitta var ett litet bröllopspar att sätta som dekoration på tårtan. Så dagen före bröllopet var alla saker på plats och undangömda i garderober.

Och på dopdagen hälsade vi alla i familjen, många släktingar och en hel del vänner välkomna till kyrkan. Väldigt pirriga och med tankarna på vad som skulle ske där framme i kyrkan efter att dopet ägt rum. Vår präst berättade att de flesta väljer att göra det i den omvända ordningen, de gifter sig först och sedan har man dopet. Detta kändes inte rätt för oss. Vi tänkte att dopet för Lillasyster inte skulle få någon uppmärksamhet alls om vi gjorde på det sättet. Istället så genomfördes dopet precis på samma sätt som när Storebror döptes i samma kyrka två år tidigare. När ceremonin var klar så bad prästen oss och faddrarna att ta plats i kyrkbänkarna för välsignelsen.

Och när vi satt där så spelades plötsligt Mendelssons bröllopsmarsch från orgeln längst bak i kyrkan.  När jag och T gick fram mot altaret så var det tyst en stund för jag tror att det tog en stund för alla att förstå vad det var som hände. Men sedan fylldes kyrkan av glädje och när vi kikade bakåt så möttes vi av så glada blickar. Det kändes så fint att stå där med min man och att samtidigt få dela dagen med de som betyder mest för oss.

Förra året så firade vi dagen med koreansk mat hemma och röda rosor på bordet. Även i år, på vår andra bröllopsdag, fick jag en stor bukett röda rosor. Dessutom hade T köpt hem en marsipantårta som gjorde dagen lite extra speciell. En dag med fina minnen!