Första gången jag lämnade Storebror ensam på sin förskola så skrev jag ett blogginlägg med rubriken ”att lämna sitt barn”. Möjligen en aning överdramatiskt men känslorna var nog så just då.

Idag sitter jag på ett annat café. Lillasyster är på sin förskola och har precis fått ett sms med bilder på en glad Lillasyster som busar. Tredje dagen av inskolningen och hon är där själv en liten stund.

Inga problem för hennes del! Men jag har på en kvart hunnit prata med en annan förskolemamma, handlat på Hemköp, pratat några ord med kassörskan och sitter nu med en kopp kaffe framför mig. Så ovan känsla att ha båda händerna lediga och inga barn runt mig som tar största delen av mitt fokus (även om mina tankar ändå är till största del med barnen).

Snart ska jag ut i snön som vräker ned utanför fönsterna. Båda barnen ska plockas upp vid halv 11 och sedan har vi hela dagen kvar att fylla med roliga saker.