Tankar om att amma och att sluta amma

Jag funderade faktiskt lite fram och tillbaka på om jag skulle skriva ett inlägg om att sluta amma. Jag skrev inget under själva processen men nu när avslutet är gjort sedan en tid tillbaka vill jag ändå sammanfatta hur det gick. Mest för min egen skull men kanske kan det vara till hjälp för någon annan.

De som följt bloggen från början kanske minns att det här med amning var långt ifrån självklart för mig. Min erfarenhet från när Storebror föddes var ju en amning som inte alls fungerade. Efter en vecka tog vi beslutet att ge honom ersättning. Han var nöjd och det fungerade bra för oss. Inför att Lillasyster skulle komma läste jag på massor om amning och jag ville ge det ett försök. Funkade det så ville jag amma men jag visste ju att ersättning fungerade bra som föda det också.

Men amningen med Lillasyster fungerade! Den fungerade så pass bra att den inte avslutades förrän hon var lite mer än 22 månader gammal. Jag har ju funderat på hur och när avslutet skulle ske och jag kan erkänna att jag länge hoppats på att avslutet skulle komma på hennes initiativ. Jag har inte haft några problem med att amma länge och jag har ju dessutom varit föräldraledig under nästan hela tiden. Det har helt enkelt funnits flera skäl att fortsätta än att tvinga fram ett stopp.

Förberedelser för att sluta amma

Jag har försökt läsa på om olika sätt att sluta amma och jag har frågat på BVC. Det som jag har läst och det som BVC-sköterskan sa var att jag aldrig skulle lyckas sluta amma om jag inte lämnade hemmet. Att det bästa sättet var att låta pappan ta några nätter och att det gick snabbast om jag (och maten) var långt borta.Det sättet kändes aldrig riktigt bra för mig. Dels så är det jag som har tagit alla nätter med Lillasyster och de flesta nattningar. Hon har älskat amningen. Att ta bort både den och tryggheten av att ha mig på kvällar och nätter kändes som en för stor omställning för både henne och mig. Det har också varit resor, sjukdomar och förskole-start som gjort att jag inte ville lägga till någon större förändring i hennes liv.

Men i och med att Lillasyster startat förskolan och jag har börjat jobba så blev det ändå en naturlig nedtrappning på amningen på dagtid. Det kändes dock som att nattamningarna gick från några gånger per natt till att bli en enda lång amning under hela natten. Jag blev helt slut av att vara halvvaken nätterna igenom och sedan försöka komma tillbaka till jobbet och kunna fokusera under dagtid.

Så en torsdagseftermiddag kände jag plötsligt att tiden helt plötsligt var rätt. Jag kände mig redo, det kändes som om Lillasyster var så redo som hon kunde bli och jag hade en ledig helg framför mig utan något planerat. Jag tyckte att det var viktigt att ha lugna dagar då jag räknade med flera tuffa nätter.

Hur vi gjorde när jag skulle sluta amma

Vår dotter har aldrig använt napp, hon gillar inte välling och det har helt enkelt varit amningen som varit hennes stora trygghet. Det fanns alltså ingen bra ersättning när det kom till att sluta amma. På dagtid var det ganska enkelt att distrahera med annat men mitt i natten vill man ju inte börja leka. Vår lösning var kanske inte den bästa men det var det vi kunde hitta på som fungerade för oss. När hon vaknade på nätterna och gnällde så lät vi henne titta på youtube-filmer på mobilen. Första natten var uppvaken ganska många men hon grät aldrig otröstligt. Hon gnällde så klart men lugnade sig med hjälp av mobilen och när hon fick ligga nära mig.

Andra natten vaknade Lillasyster färre gånger. Fördelen med att hon är äldre är att hon förstår vad man säger till henne. Hon verkade i alla fall förstå när jag sa att nu blir det ingen amning mer. Hon la sig till rätta med huvudet på min mage och kom till ro där. En av hennes mjuka dockor blev också väldigt viktig för henne att ha med när hon skulle sova. Innan detta så hade hon inte haft någon särskild snuttefilt eller gosedjur.

Den tredje natten vägrade hon titta på mobilen när jag tog fram den på natten. Hon blev arg och puttade undan den. Istället så fick hon vara lite ledsen en stund och sedan lugnade hon sig genom att hålla om sin docka och ligga tätt, tätt intill mig. Jag hade förberett mig på mycket större protester. När vi försökte få Storebror att sluta med ersättning på natten så blev han vansinnig och jag gick runt flera timmar på nätterna och vaggade honom under den tiden. Att avvänja Lillasyster från amning var så mycket lättare. Och det kändes bra att kunna göra det på ett sätt där jag fanns kvar hos henne under tiden.

Hur min kropp reagerade

För mig var de tre första dygnen svårast. Mina bröst växte, och växte, och växte lite till. Det var några stunder där jag funderade på om det var fysiskt möjligt att det skulle explodera… Men det gjorde de så klart inte. Smärtan var lite som den där känslan när man precis fött barn och mjölken rinner till. Allting gjorde ont. Av det jag läst så förstod jag att all utpumpning av mjölk bara drog ut på processen och ju mindre man gjorde desto snabbare skulle mjölkproduktionen sluta. Och efter tredje dygnet så började de faktiskt att bli mindre och mjukare igen. De fortsatte göra ont och vara knöliga några dagar till. Efter ungefär en vecka så började de kännas normala igen och det var en så stor lättnad. Lite som att få tillbaka sin egen kropp efter all förändring under graviditet och amning.

Det som fungerade för oss

De flesta tips som jag har hittat om att sluta amma handlar om att sluta amma en bebis. Väldigt lite fanns att läsa om att sluta amma en snart tvååring. Några tips handlade om att mamman ska åka iväg över en helg och lämna barnet med pappan. Andra föreslog att man skulle smörja in bröstvårtorna med senap eller andra illasmakande saker. Det mesta lät inte bra för mig då jag ville att avslutet ändå skulle bli så bra som möjligt för både mig och Lillasyster.

Det som fungerade för oss var att jag fanns kvar som trygghet. Vi gjorde allting som vi brukade förutom att amningen togs bort så rutinerna var de samma. Vi försökte distrahera Lillasyster så gott det gick och använde det vi kunde komma på. När vi gick och la oss hade jag väldigt täckande kläder på mig så att hon inte skulle känna för mycket doft från mig och inte heller komma åt mina bröst under natten. Hon fick vara så nära hon ville och jag berättade för henne att vi kunde kramas och gosa men hon fick inte mer mjölk nu.

Det som också kändes viktigt var att jag hade bestämt mig. Jag kände mig helt redo att sluta amma. Hade jag tvekat så hade det varit så enkelt att amma barnet när det vaknar och är ledset mitt i natten. Man vet ju att det fungerar så att både jag och barnet kan somna om. Men efter några nätter med uppvak så kan Lillasyster nu somna om själv och jag får fler timmars sammanhängande sömn. Sammanfattningsvis så känns det som att det gick så mycket lättare än vad jag hade föreställt mig.